Insights about enterprise architecture, ROI, Change Management, ERP apps, simplicity, agility & usability

Welcome to enjoy and participate!

Ett rationellt val av industrispecifika applikationer

24 mars, 2021 av PeterBj | Kommentarer inaktiverade för Ett rationellt val av industrispecifika applikationer

I en föränderlig affärsmiljö går de stora priserna till dom som ställer bättre frågor och lär sig snabbare. Det handlar om att ledare lär och coachar medarbetarna att tänka affärsmässigt och ställa skarpare frågor. Om man tänker som alla andra redan har tänkt och gör som andra gjorde förut vinner man ingen konkurrenskraft. Frågorna kan raffineras under utvärderingen men de måste alltid vara tydliga och styra mot att välja den lösning som ger mest värde för användare och företag.

Vad är rationellt?

En handling är rationell om den ger det önskade resultatet på ett sätt som inte är tillfälligt. Ett riktigt beslut kännetecknas av att det inte är styrt av känslor, tradition eller kortlivade trender. I en värld där kundupplevelsen är kung ska applikationsbeslut styras av vad som under vald investeringsperiod totalt sett ger bäst resultat.

Rationalitetsaspekter mot att välja rätt appar för er affär

  1. Identifiera behov och dokumentera dom, gärna i form av gradering på en fem-gradig skala där 5=kritiskt, 4=viktigt, 3=användbart, 2=sällsynt, 1=marginellt).
    1. Modern teknologi är ett måste för att skapa affärsnytta idag och imorgon. Även om du inte är tekniker kan du ställa krav som att: 1) apparna ska köra i ett publikt moln och 2) listvyn (data grid) ska vara gemensam i alla appar, ha hög prestanda, stor flexibilitet och ge den bästa upplevelsen.      
    2. Funktionellt behov måste preciseras både horisontellt och vertikalt. 1) Är apparna gjorda för självservice? 2) Många funktioner är väsentliga, men viktigast är såklart att era mest kritiska funktionsbehov står i fokus.
    3. Helhet. Även om ni önskar starta med bara några få appar bör helheten vara en del i värderingen. Hur väl uppfylls det antaget framtida behovet? Hur enkelt är det att expandera och addera fler appar?
  2. Identifiera möjliga leverantörer, låt dom ta del av er krav- och önskemålslista, det är ett bra underlag för att skapa utslagsgivande demonstrationer.
    1. Om leverantörskontakterna tillför ny kunskap ska den beaktas och tillåtas uppdatera era behov. Rigiditet är inget vinnande koncept.
    2. Saknar ett alternativ modernitet eller funktionell täckning är det rationellt att de snabbt exkluderas för att koncentrera sig på de reella lösningarna.   
  3. Kostnad innefattar flera delar, såsom abonnemang, implementation, integration, anpassningar, utbildning, drift och support. Alla kostnader måste bli tydliggjorda.
  4. Avkastning/ROI kalkylen kräver konkretisering, ROI% = (affärsvärde – kostnad) /kostnad. Affärsvärde kan vara svårfångat men bör oavsett estimeras.
  5. Utvecklingstakt bör ingå i utvärderingen. Fortsatt digitalisering är beroende av nya och bättre appar; då gäller att de som har utvecklat mycket i närtid är bäst positionerade för att göra samma sak i framtiden. Därjämte är det intressant att se hur väl leverantörers utvecklingsplan överensstämmer med era intressen.
  6. Referenser bör checkas. När befintliga kunder är nöjda verifierar det att apparna fungerar i praktiken och ackompanjeras av god service.
  7. Riskminimering, 1) Är kriterierna 1 – 6 tillgodosedda är mycket risk minimerad. 2) Återstår någon obesvarad fråga, begär ett svar, 3) betala så lite som möjligt före driftstart, 4) försäkra er om hög kompetens bland externa projektdeltagare och 5) tillse att de egna resurserna finns tillgängliga i tillräcklig omfattning.

Undervärdera inte behovsformuleringen

Problemformulering: att beskriva behoven är en undervärderad kapacitet sett utifrån hur många företag jobbar med målsättningar och strategiska processer. Säkring av fakta och undgå känslotänkande och kognitiva fällor får inte skäligt utrymme. Människor förhåller sig till fakta på olika sätt (t ex, är glaset halvfullt eller halvtomt). Det sagt är många fakta tämligen odiskutabla.

Det är inte längre möjligt att separera affärsprocesser från de appar som gör de möjliga. När det ska väljas affärsapplikationer är det därför extremt viktigt att beslutsprocessen kvalitetssäkras. Ambitionen att göra en god behovsformulering pressar på för att tänka mer konkret, förhindra vingel, vankelmodighet och för många kompromisser.

Många människor som är duktiga på att sätta visioner och prata om vad som kan uppnås med en viss satsning. Imponerande. Andra har färdigheter som går åt det andra hållet, att verksamheten kan nöja sig med dagens tillstånd mens de problematiserar varför det inte lönar sig att göra förändringar.    

Det som ofta saknas är den person eller kompetens som levererar en formulering för att enkelt och entydigt ge svar på de behov verksamheten egentligen har. Därför att det är först när det finns en bra behovsformulering mot positiva affärsresultat som du kan styra mot den bästa lösningen. Som en äkta smart människa valde att formulera rationalitet: “If I were given one hour to save the planet, I would spend 59 minutes defining the problem and one minute resolving it,” Albert Einstein

Rationalitet genom att undvika misstag

En tuff och snabbt föränderlig affärsmiljö tillåter inte att du gör en massa misstag. Låt oss se vad som idag är de vanligaste felgreppen vid val av industrispecifika appar:

  • Tro att man kan fortsätta som förut; att gamla lösningar ska hålla i ytterligare 10 år. Sannolikheten för sådana underverk är obefintlig.
    • Kärlek till gamla lösningar, styrt av hur bra de en gång kändes riskerar att sitta kvar och bli en blockering för en bättre framtid.
  • Misslyckas med att sätta verksamhetens behov på pränt – och därmed inte ens bli överens med sig själv om vad framtiden kräver.
  • Sakna en process för hur utvärderingen ska gå till (ihop med bristfällig behovs-formulering) gör att man utsätter sig för tillfälligheter och godtycke.
    • Mer än en gång har bevittnats hur folk glömmer av betydelsefulla behov som ett resultat av att obeslutsamheten tröttat ut dem.
  • Statustänkande, som att en stor och känd leverantör ger mervärde. Det modet har dock som ett resultat av faktiska erfarenheter blivit omodernt. Sämre, dyrare och onödigt komplexa lösningar skapar inga konkurrensfördelar.
  • Naiv i betydelsen att inte förstå värdet av teknologidriven funktionalitet och därför inkapabel att uppskatta värdet av goda funktioner – så pass att de blir förväxlade med ”antikviteter”. Här är två exempel på modernitet som inte bör missas:
    • En webbaserad, mobil, användarvänlig listvy ska minimum erbjuda frihet att selektera och filtrera data, flytta kolumner, sätta layout och stil, editera i fullskärm, gruppera, summera med grafik, exportera data och minimala svarstider ska kunna demonstreras i en förståelig kontext.
    • Workflow automatiserar alla manuella överlämningar. Att samarbeta via arbetslistor ser till att ingen tappar bollen. Processtatistik över aktiviteter och hela processinstanser tar i anspråk kan inte överskattas.
  • Missförstå att väl designad funktionalitet avser tre aspekter som ska utvärderas samtidigt: förmåga, användbarhet och flexibilitet. En i teorin kapabel app är inte mycket värd om den inte är enkel att använda och utvecklingsbar.
  • Handlingsförlamning i stället för aktion, som om det är någon annan än du och dina medarbetare som bestämmer ert företags destination.
  • Avstå ifrån att räkna. Kostnad existerar bara för det fall vinsten är mindre. För att prioritera och styra mot en positiv kalkyl/ROI måste du både värdera och räkna.
  • Framgångsrika app investeringar ger inte bara ROI, dessutom ett återkommande attraktivt mönster. Ju förr ni allierar er med bra lösningar ju längre tid kommer ni att dra nytta av regelbunden avkastning på investeringen.
  • Att välja en leverantör som inte förstår logiken med betalningsvillkoret ”no cure no pay” är att utsätta ert företag för en risk som absolut bör undvikas.
  • Acceptera innestängande långtgående leverantörsavtal som svårligen kan sägas upp utan betydande kostnader.
  • Anlita konsultföretag för att utveckla appar som redan finns men betala många gånger mer för något som tar 100 gånger längre tid och blir sämre. Hur skulle det kunna vara klokt att, till exempel, utveckla en eftermarknadsportal i egen regi?
  • Låta sig inledas i överbyråkratiska implementationsmodeller som är inriktade mot att maximera leverantörens fakturering, inte att snabbt leverera bra kundresultat.
  • Nej det är inte egalt om apparna kör på dedikerade servrar eller i ett publikt moln enligt principen ”pay as you go”. MS Azure är framtidens plattform!
  • Försumma behovet av att köpa en framtidsorienterad lösning och i stället landa i något som är byggt på gammal arkitektur och realiserad med exotisk teknologi.

19 januari, 2020
av PeterBj
Kommentarer inaktiverade för Är 2020 året för att accelerera dina eftermarknadsprocesser?

Är 2020 året för att accelerera dina eftermarknadsprocesser?

Början på ett nytt decennium är en tid för reflektion. Under de senaste åren har jag koncentrerat mig på att erbjuda eftermarknadslösningar för att fylla ett stort gap. Varför erbjuder så många företag sina kunder en bristfällig eftermarknadslösning? Är det för att de fortfarande funderar över sina krav? Är det för att de inte prioriterar kundservice? Oavsett orsakerna är det dags att sluta tveka och börja agera. 2020 kan vara året då ni började accelerera era eftermarknadsprocesser.

Kunderna ställer större krav. Köpare är starkare än någonsin tidigare. Information och produkter finns i överflöd och är tillgängliga med ett klick på en knapp. För att tillverkare av kapitalprodukter ska kunna konkurrera måste de träffa sina kunder oavsett var de är, vilket vanligtvis är online.

Det är en kritisk tid för industrin med mycket innovation och snabb förändring som ersätter traditionella sätt att kommunicera och arbeta. För att förbli relevant måste varje tillverkare hänga med sin tid, skilja sig från konkurrenter, modernisera processer och framförallt uppgradera sitt applikationsstöd i syfte att växa affären, tillfredsställa kunderna och säkerställa lönsamhet.

Det betyder att viktiga beslut ligger framför er. Ni lyckas genom att känna igen goda applikationsmöjligheter, anskaffa dem och tillvarata dem bättre än konkurrenterna kan. Att inte gå framåt tillräckligt snabbt betyder att ni fastnar i reaktionsläge. För så enkelt är det; om era konkurrenter blir bättre och ni inte blir bättre blir ni sämre.

Informationshantering i alla ledder och bredder är viktigt. Målet är att hitta en balans för saker som fungerar för er. Ni behöver inte ha 3D ritningar från dag ett. Alla PDF-filer kan göras klickbara, vilket gör det enklare för kunderna att köpa reservdelar och registrera garantikrav. Använd det material ni har, gå online med elegans också snabbt förbättra innehållet där det betyder mest.

Att förstå kundresan är avgörande för att skapa en användbar och önskvärd upplevelse – en som håller kvar kunderna och bygger lojalitet. Att ta kundperspektivet är ett utmärkt sätt att belysa hela processen, från det initiala produktbehovet till tänkande och känslan vid varje kontaktpunkt under hela köpprocessen, service, och allt därefter.

Leverantörer av eftermarknadsportaler måste lyssna på kunderna, fundera, experimentera och ta tillbaka allt vettigt till sina applikationer. Det är så du ger kunderna den lösning de förtjänar nu och ständig framgång. Jag pratar alltså om en eftermarknadsportal som är född i molnet med starkt fokus på funktion, flexibilitet, kostnadseffektivitet och där självbetjäning och mobilitet finns överallt.

Varför inte låta 2020 bli året då ert företag började accelerera er eftermarknadsprestanda?

Praktik över teori. Många människor är bra på att tänka och strategisera d v s säga vad vi ”ska” göra, vilket är viktigt i viss utsträckning. Men det finns enorma fördelar att agera snabbt. Att tänka och att göra är två olika saker och resulterar i två helt olika resultat!

Jag önskar alla eftermarknadschefer ett fantastiskt 2020!

22 november, 2018
av PeterBj
Kommentarer inaktiverade för Alla vill ha bättre affärsapplikationer – men förvånande många tror att de gamla duger

Alla vill ha bättre affärsapplikationer – men förvånande många tror att de gamla duger


A
Old vs. New

Alla vill ha bättre affärsapplikationer. Det är inte underligt. Det konstiga är att så många menar att tio år gamla applikationer och ännu äldre kan möta dagens affärsbehov. Mot bakgrund i de senaste årens enorma teknologiutveckling: Hur är det möjligt?

Det är lika stor skillnad på applikationer som det är mellan en gammal bakelittelefon och en smartphone – synligt i former såsom användarvänlighet, mobilitet och flexibilitet. De som hellre vill ha en gammal applikation än en ny och fräsch har inte rätt i sak, men det finns omständigheter som förklarar varför de bromsar:

  • Många debattörer tror felaktigt att bristande fakta gör att människor blir defensiva, varför de antar att det bästa är att skruva upp volymen och vara brutalt ärlig. Men det slår slint. Den defensiva attityden beror inte på att sanningen gör ont men utifrån antaganden om uppsåtet och den ”ondska” som används för att förmedla budskapet.
  • Det blir som att tidigare triumfer – som man känner sig delaktiga i – blivit fel. Men så är det naturligtvis inte. Bara för att det finns något bättre nu gör inte att det gamla var fel då det utvecklades eller anskaffades. Att inte inse det i tid och fortsätta vara passiv medför stora risker.
    • Det tog 30 år för elektriciteten att ta över efter ångmaskinen. Istället för att göra om från grunden och nyttja en överlägset bättre teknologi satt man fast i det gamla, vilket på vägen framåt orsakade onödiga prestandaförluster.
    • Facit, Kodak, Nokia m fl. Vi ska inte räkna med att de största nostalgikerna vill lämna sin komfortzon. Och det gäller fastän de inte öppet förnekar betydelsen att vara up-to-date.
  • Författarna till boken ’Emotionell intelligens 2.0’ skrev att man ska basera sig på fakta men att den ska lindas in i ett lyssnande som till slut landar i att andra känner sig genuint förstådda och därigenom blir mer öppna för att ta till sig fakta.

Vi kan bara hoppas på att det “receptet” fungerar – och samtidigt förstår att de som inte söker sanningen och grundlägger fakta för vad som görs eller inte görs är inne på en farlig väg. Så här sa Barrack Obama om det vägvalet:

  • ”The rejection of facts, the rejection of reason and science is the path to decline.”

Alla företag står inför ”Innovator’s Dilemma”: För att vara en del av framtiden måste banden till det gamla kapas! Att göra det fullt ut är äkta förändring. Men det behöver inte ske med en gång, det kan ske stegvis. Big bang är en relik från den tid monoliterna regerade.

Storleken på varje steg kan variera, men oavsett är varje steg vägen mot något överlägset bättre. För tekniker är det mikroservice arkitektur, progressiv web, transparent kod, ett modernt moln. För användarna handlar det mest om högklassig design, där funktionerna är så intuitiva att de inte kan missförstås. I den förbindelsen ska följande noteras:

  • Från ett användarperspektiv är användargränssnittet applikationen. Således har det enorm påverkan på effektivitet men också på hur vi tänker och känner om appen. Betydelsen av god design kan knappast överdrivas. Appar som är svåra att använda och saknar känsla är mer eller mindre värdelösa oavsett vilket innovationslöfte som ligger bakom dem.
  • Molnet är framtiden, men övergången dit måste göras på rätt sätt. Att flytta ett system från förra århundradet till molnet ändrar ingenting utöver att det blir än mer tillslutet. Med argument att alla måste köra samma kod och avsaknad av en arkitektur som tillåter ”exit-points” för att göra funktionella justeringar och tillägg skapas en kraftig tvångströja. Det är en befängd idé att förändringsisolera ett gammalt system och tro att det skulle bli affärsbefrämjande för någon annan än leverantören.
  • En betydande nackdel med gamla system som varit utsatta för konverteringar är att det skapat oläsbar kod, diverse teknologier har adderats vilket lett till att komplexiteten blivit närmast ogenomtränglig. Ingen talangfull människa vill jobba med sånt. På vägen mot sotdöden är det enda som finns kvar en kuliss av resurser i lågkostnadsland och ledare som är duktiga på att hyckla och fakturera.

Mönstret är känt då det skett otaliga gånger tidigare. Skillnaden mot när tidigare generationers applikationer gått i graven och idag är att utslagningen kommer gå fortare. En orsak är att förnyelsen kan ske stegvis. En annan är det växande behovet av att erbjuda goda användarupplevelser såsom personifiering.

Till alla dugliga från den gamla ERP världen vill jag säga: Det finns gott om plats för er i den nya världen när ni lämnar det gamla bakom er. Och det är ingen liten present som väntar. Istället för att säga Nej till kunder kan ni börja säga Ja och vara stolt över leveransen.

Hoppa på tåget och njut av resan där företag och människor kan förverkliga sina ideal istället för att bli begravda under lager av komplexitet, kryptiska förkortningar och oändlig rigiditet. Välkommen ombord till en ny relativ enkelhet och mer belönande arbete!

5 augusti, 2018
av PeterBj
Kommentarer inaktiverade för Enkelhet är viktigare än lojalitet

Enkelhet är viktigare än lojalitet

Från komplexitet till enkelhet

Det här måste gå att göra enklare? Nej. Kan vi få en process som stöder vårt arbetssätt och där informationen är enkelt tillgänglig? Nej, systemet stödjer inte det.

Företag har betalat och betalat för fler och mer komplexa system, men ännu inte fått lösningarna som de behöver. Nej borde inte vara ett vanligt svar till medarbetare som vill jobba smartare i syfte att öka effektiviteten, tillfredsställa kunder och växa affären!

För att förstå sammanhanget, låt oss spola tillbaka till 1980 när integrerade affärssystem (ERP) började göra sitt intåg i företagsvärlden:

  • Med ERP följde datamaskiner varpå alla företag mer eller mindre automatiskt fick en IT avdelning som ofta utvecklade kärlek både till maskinerna och systemen.
  • Det blev viktigt att lägga in så många applikationer som möjligt i samma system, då det ansågs skapa bättre integration och öka värdet på gjorda investeringar.
  • Att skydda gjorda investeringar utgör också argument för att bulta på ny teknologi och därmed ytterligare öka systemens komplexitet.

Följden har blivit en “system före användare” mentalitet. Trots att den är utdaterad finns den mentaliteten kvar hos många verksamheter. Vad som en gång ökade effektiviteten riskerar nu kväva vad som krävs för att möta marknadens krav.

Komplexitet kan inte besegras genom allt större monoliter eller nya ideal som bara finns i fantasin. Affärsfolk accepterar inte längre att slösa tid på dimridåer och krångel. De vill se konkreta exempel och starta en konversation utfrån sina utmaningar och hur de kan lösas med låg risk och begränsade kapitalutlägg.

Människor före system är ett skifte från komplexitet till enklhet. Vad som är involverat i denna transformation har jag valt att presentera under följande fyra rubriker: Enklare driftsmiljö, Enklare applikationer, Enklare verksamhet och Enkelhet som strategi.

Enklare driftsmiljö

I den nya miljön – virtuell databehandling – i molnet – är det plattformen som säkrar en enkel driftsmiljö. Alla moln är dock inte konstruerade likadant och därför heller inte lika bra. Några viktiga skillnader handlar om:

  • Säkerhet ska vara inbyggt och flexibelt. Däri ingår att det erbjudas olika villkor för interna och externa användare – priset för de senare ska vara mycket lägre.
  • En inloggning; Office 365 och alla affärsapplikationer ska ha samma inloggning.
  • Inga låsningseffekter. Bra moln stödjer många teknologier, är enkelt att flytta till, enkelt att flytta ifrån, öppet för hybrida miljöer med stöd för enkel integration.
  • Kostnadseffektivitet innebär att resurserna (Internet, databaser, servers…) hyrs som en tjänst där det endast betalas för vad som används.
  • Styrning och mätning av resurser är transparent och sker från ett ställe.

En enkel plattform skapar synergier där applikationerna samverkar och skapar ett större värde än var för sig. I det sammanhanget ska följande noteras:

  • Att ERP inte betraktas som ett självständigt system. Monoliter är föråldrat, det är för komplext och hör inte hemma i en nätverksbaserad digital värld.
    • Monolitisk ERP är ett utmärkt exempel på en mänsklig (o)vana; att rusa in i komplexitet för att så tvingas tänka om och prioritera enkelhet.
  • Att appar (nya namnet på funktionsmoduler) samverkar med andra leverantörers appar. För att det ska fungera optimalt råder – bland experter – stor enighet om att apparna ska baseras på en mikroservice arkitektur.
    • Heterogenitet i molnet är inte nytt, men nu blir det också standard för hur specialiserade appar skapar ett komplett verksamhetssystem.

Enklare applikationer

Allt som kan automatiseras ska automatiseras. Det som blir kvar: etablera en ny produkt, söka och köpa en reservdel, registrera en reklamation o s v ska vara enkelt och attraktivt att utföra i webbläsare på PC, platta eller telefon. Istället för enhetsbaserade upplevelser förflyttar vi oss mot användarcentrerade upplevelser.

Utvecklingen mot appar gjorda i molnet för molnet är inte driven av lite mer enkelhet men av fundamental enkelhet. Att gamla system kan bli lite enklare med ny screen-scraping är långt ifrån nog: lite enklare är inte tillräckligt enkelt. Applikationer kan inte isoleras från den teknologi som skapat dem!

Enklare appar är specifika och responsiva vilket gör dem funktionella, snabba, snygga, och flexibla. Enklare (egenskaperna i samlad form) appar gör skillnad i alla avseenden och det syns på människorna som använder dem. De blir gladare. Bra sjävserviceappar gör att kunderna och deras kunder blir ännu gladare.

Enklare verksamhet

Digitalisering handlar inte om att fylla verksamheten med ny digital teknologi. För många företag har misslyckats inse att det är kunder och anställda som blir bombarderade med resultatet av oprecis och inkonsekvent teknologiapplicering.

Perspektivet måste vändas. Digitalisering handlar om att tillfredsställa verksamheten och de som jobbar där. Transformera pappersförflyttare till kunskapsarbetare är ett mantra som beskriver hur verksamheter bör utvecklas. Därför gäller att ju mer digitaliserad en verksamhet blir, desto viktigare att apparna gagnar dess syfte.

I den förbindelsen är det viktigt att förstå skillnaden mellan naivitet och enkelhet. En naiv applikation är lika fel som en komplex applikation. En enkel app är precis lagom, inte för komplex och heller inte naiv. En enkel app tillfredsställer behovet på ett sätt som gör att användarna upplever den som en vän.

Att sömlöst förena människor och appar är den mest kritiska aspekten för att realisera en framgångsrik transformation som resulterar i en enklare verksamhet.

Enkelhet som strategi

Det är i beslutets ögonblick ett företags öde bestäms. Utan att det fattas något beslut om att implementera enkelhet fortgår dess största fiende: komplexitet. Nyckeln mot enkelhet är att bli medveten – väl där blir besluten naturliga och repetitiva.

  • Enkelhet som strategi är tidlöst. Efter några år framstår förändringen som enorm, likväl genomförd stegvis med minimala investeringar och risk.

Att välja enkelhet är belönande. Kan vi få fler lojala kunder? Ja. Kan vi få mer motiverade medarbetare? Ja. Kan vi växa affärerna med lönsamhet? Ja. Er verksamhet kommer att jobba som en väloljad maskin. Men det kan bara ske genom att arbeta i enkla appar som kör i molnet!

 

22 maj, 2018
av PeterBj
Kommentarer inaktiverade för Digitalisering och ERP – vän eller fiende?

Digitalisering och ERP – vän eller fiende?

Vän eller fiende

ERP är centrum för debatt i många organisationer där man sliter med frågeställningen om ERP är relevant eller ett offer för digitaliseringen? Att inte gå hela vägen mot att besvara denna fråga är oklokt. Det är viktigt att medarbetare i samma organisation har en gemensam vision om vart verksamheten är på väg och hur det ska gå till att nå dit.

Att förena en organisation kan möta betydande utmaningar. Två sådana kan benämnas ’anti-ERP och pro-digital’ respektive ’pro-ERP och anti-digital’. I den här artikeln ser vi närmare på hur du känner igen dessa grupperingar och till slut hur de kan samsas mot en bättre framtid. Men först en liten introduktion:

  • Det som skiljer digitalt från många andra termer som förknippas med högteknologi är att ordet funnits i flera hundra år. Men det var först i samband med introduktionen av datorer som det började användas frekvent mot att nå en topp i mitten av 1990-talet, manifesterat genom Nicholas Negropontes bok ’Being Digital.’ Efter att hypen tagit en paus blev det igen vad alla pratar om.
  • ERP, Enterprise Resource Planning, är den engelska beteckningen för affärssystem som varit dominerande sedan 25 år. APICS, USAs syster till svenska Plan, säger att ERP är: ”Ett ramverk för att planera en verksamhets resurser från strategi till genomförande där man med hjälp av IT delar information på tvärs av funktionella områden såsom inköp, ekonomi, HR, logistik, produktion, kundvård, order, fakturering för att effektivt automatisera transaktioner, processer, analys och beslutsfattande.”

Pro-ERP och anti-digital

Senare tids hype har fått många managers att se tillbaka och konkludera att digitalisering är ett marknadsföringsknep – precis som när E-business för 20 år sedan skapade en jättebubbla som några år senare sprack och gick i backen med ett sjuhelsikes brak.

Genom att låta sådana minnen få företräde förstärker de sitt förändringsmotstånd, tonar ner digitaliseringens förändringskraft och överdriver det existerande ERP systemets förträfflighet. De glömmer att varje gång status quo är ledstjärnan blir det ett hot mot företagets fortlevnad, då det alltid resulterar i en nedåtgående spiral på väg mot total irrelevans.

Lika lite som E-business var en flopp kommer digitalisering att bli det. De som är rädda för nya bubblor bör istället ta intryck av vad som har hänt sedan dess:

  • Det mesta som sades om E-business har förverkligats. Bortsett från övervärderade aktier var det inte alls någon bubbla. T ex har Amazons börsvärde ökat med mer än 15000% sedan ”bubblan” sprack för ca 17 år sedan.
  • Om flygindustrin hade utvecklats på samma sätt som Internet, datorer och software hade vi kunnat flyga över atlanten på fem minuter och bara betalat några kronor.

Pro-digital och anti-ERP

Fler och fler användare förväntar samma digitala upplevelse på arbetsplatsen som de har som konsumenter. På jobbet använder de ERP applikationer som i stort sett är likadana idag som förra århundrandet. Gapet mellan förväntan och den dagliga ERP upplevelsen är i många fall växande vilket ytterligare späder på missnöjet med ERP.

Även om frustrationen är stor bör den inte övergå till en kapplöpning där olika avdelningar shoppar sina applikationer oberoende av helheten. Om så sker blir det i figurativ mening precis lika splittrat som att skrivbordet rymmer en dator för varje applikation. Såklart leder inte det goda användarupplevelser. För att inte skapa missnöjda användare och ett lapptäcke av brutna affärsprocesser bör man komma ihåg att:

  • En applikationsmiljö som är disintegrerad skapa dåliga användarupplevelser och därtill är den dyr och ineffektivt.
  • Applikationer med gemensam inloggning, integrerade och konsistenta är inte nytt men ändå nödvändigt för att höja användarupplevelsen och produktiviteten.

Från splittring till samsyn

Det finns mängder av nyttiga digitala saker som inte definieras som ERP. Digitala assistenter, AI, robotar, CAD, epost, och Office är några exempel. För företag flest finns det dock inget  som betyder mer för affärsprocessernas effektivitet än applikationerna som ryms inom begreppet ERP. Men det betyder inte att vi nått zenit och är färdiga.

Det finns inget motsatsförhållande mellan ERP och digitalisering. ERP har alltid varit en digital kreation. Och precis som för alla digitala produkter kan skillnaden mellan gammalt och nytt vara extremt stor. Jämför din 15 år gamla mobiltelefon med den du har idag och det är bevisat.

ERP definitionen säger inget om medlen. Digitalisering är ett medel för att förbättra och modernisera. Det finns således ingen motsättning, bara möjligheter.

När denna sanning är accepterad, så finns det anledning att fundera över varför vi ska behålla ERP begreppet? För mig är inte namn det viktigaste men gamla beteckningar riskerar att leda tankarna år fel håll. Microsoft har gått i bräschen och säger vad många experter redan vet. ERP och CRM är föråldrat och alltför komplicerade för den digitala värld som nu är på väg att öppnas. Microsoft föreslår att vi dödar ERP och kallar funktionsmodulerna för appar.

Förändringsfaktorer som bereder väg för appar

  • Affärsprocesser. Processer som drivs av rigida ERP system blir otillgängliga, splittrade och ineffektiva.
  • Funktion. Förändrade behov avseende önskad funktionalitet, mobilitet och beteende kan inte tillgodoses.
  • Användarupplevelsen. Upplevelsen är känslan som kommer av att användaren jämför det faktiska med det förväntade. Appar är bättre än ERP.
  • Föråldrad teknik i bottenplattan försvårar att integrera nya tjänster, saker och applikationer.
  • Rapportering. Äldre system är ofta fulla av information som inte kan användas utan att det läggs ned betydande tid och ansträngning.
  • Ägandekostnad. Total kostnad för ägande och underhåll av hela eller delar av befintlig systemmiljö kan ensamt motivera övergången till appar i molnet.

Appar och digitalisering är bästa vänner

Att anamma appar är att accelerera digitaliseringen och alla funktionsområden som definierar ERP. Det är lika hopkopplat som att strategibeslut som inte övergår till handling och får effekt är meningslösa. Digitalisering genom en övergång till appar i molnet är ett initiativ och process som kan beskrivas som följer:

Kraftig förbättring av hur uppgifter och tjänster blir utförda
med grund i modern digital teknologi…
och fokus på kund- och användarupplevelsen
på ett sätt som är annorlunda än tidigare…
för att skapa större effektivitet och växande affärer!

Appar och digitalisering är vänner