Insights about enterprise architecture, ROI, Change Management, ERP apps, simplicity, agility & usability

Vad är konkurrenskraftens största fiende? Antagligen är det en organisation som väljer att administrera vad som är istället för att leda mot hur det borde vara. Resultatet av sånt beteende är förutsägbart. Man kan inte förbättra sin konkurrenskraft genom att göra samma saker igen och igen.

Över 40 procent av de företag som var på toppen av Fortune 500 år 2000 fanns inte längre där under 2010. En studie från samma tidskrift visar att toppföretagen släpar efter i ökande takt! Varför? Såklart därför att de inte lyckades vara entreprenörer och vässa sin konkurrenskraft.

Det klassiska citatet “allt som kan uppfinnas har uppfunnits” är fel, har alltid varit fel och kommer att fortsätta att vara fel. Världen har aldrig varit som den alltid har varit. Faktum är att du förändras, teknologin förändras, konkurrenterna förändras, möjligheterna förändras, hela världen förändras. Allt förändras hela tiden.

Angående förändringar och affärsprogramvara har i senare tid våg efter våg av banbrytande teknologier svept över IT-landskapet och skapat mängder av nya möjligheter. Försök att föreställa dig någon affärsprocess som inte påverkas av social, mobil och molnteknik eller ”big data” analyser och minnesbaserad databehandling.

Utmaningen att bli mer konkurrenskraftig handlar inte om brist på möjligheter men att göra rätt val om vart din industri och affär är på väg. Målet med strategi är att uppnå varaktiga konkurrensfördelar gentemot konkurrenterna. I princip sker det genom att etablera fördelar avseende kostnader eller differentiering:

• En konkurrensmässig kostnadsfördel föreligger när ett företag kan leverera samma fördelar som konkurrenterna men till en lägre kostnad.
• En konkurrensmässig differentieringsfördel föreligger när ett företag kan leverera fördelar som övergår de konkurrerande produkterna.

Kort och gott. Att ha en konkurrensfördel är en kraft som gör att ditt företag kan leverera överlägset värde till era kunder och överlägsna resultat till er själva.

Hemligheten med att komma framåt är att komma igång. I den förbindelsen bör man redan från början bli överens om att utveckla konkurrensfördelar inte är en rak och bekymmersfri väg, men en process där olika alternativ ställs mot varandra för att uppnå ett bättre resultat.

När engagerade ledare och medarbetare diskuterar företagets konkurrenskraft och hur den kan förbättras händer det att olika uppfattningar kommer till uttryck. Detta förhållande är inte av ondo. Genom att föra in olika perspektiv i samtalet breddas referensramen och argumenten blir bättre prövade. Ett genuint företagsbeslut bör grunda sig på att olika åsikter kommer till uttryck – i alla fall om det skall ha en chans att bli det rätta och vara effektivt.

Svaret på frågan vilken väg ett företag ska välja är alltid ett val mellan olika alternativ som baserats på olika antaganden om företaget och omvärlden. Svaret kan innebära risktagande eftersom det kan leda till förändringar av företagets affärsmodell och beteende. Ett beslut av sådan karaktär är så viktigt att det inte bör fattas med omedelbar acklamation. Det får inte baseras på att skiljaktiga uppfattningar undertrycks utan måste vara ett fullt ut analyserat och medvetet val mellan olika alternativ.

Att oenigheter blir tydliga är hälsosamt också på längre sikt. Det är ett stort steg i riktning mot en effektiv ledning av företaget. Det gör det möjligt att samarbeta bättre. Helt enkelt därför att man blir medveten om åsiktsskillnader och får lättare att förstå varandras resonemang, motiv och ageranden. Dolda eller bara halvt klargjorda skiljaktigheter i fråga om företagets vision, mål, värderingar, metoder och processer ligger bakom många av de problem som irriterar och hotar att splittra verksamheten på olika sätt.

Ett annat starkt skäl för att man bör dra fram meningsbrytningar i dagsljus ligger i att frågan om vad företaget är och hur det gestaltas aldrig kan ha ett och endast ett riktigt svar för all framtid. Teknikutvecklingen och förändrade behov hos kunder, partners, anställda och konkurrenter skapar ständigt på nya utmaningar och affärsmöjligheter.

Att ständigt och korrekt besvara frågan, hur kan vi bli mer konkurrenskraftiga? är nyckeln till en rik och givande framtid. Dina konkurrenter kan knappast förväntas bara ligga på latsidan.

Den som slutar bli bättre slutar vara bra. Så utmanande och skrämmande är det; om konkurrenterna jobbar hårt och blir bättre och ni inte blir bättre så blir ni sämre!

Att ha en elefant på kontoret är en metafor för att leva med ett stort problem. Och det är sant oavsett om du har sett elefanten eller inte.

De som har sett elefanten lyckas ibland bortse ifrån dess existens – vilket visar hur utmanande bara tanken på att stå öga mot öga med världens farligaste däggdjur kan kännas. Undvikande och förnekelse blir ett sätt att slippa ta i tu med elefanten.

Men elefanten är stor. Den fyller hela kontoret och stinker till höga himlen. Det kommer att bli svårt, om inte omöjligt att arbeta effektivt så länge elefanten finns på kontoret.

Hur vet du att det finns en elefant på kontoret? Symptomen visar sig på många olika sätt varav följande är vanliga:

• Ledande chefer sitter fast i tankesättet inifrån-och-ut istället för utifrån-och-in. Kunder och prospekts anses mer störande än närande.
• Självbelåtenheten är påtaglig. Förbättringsinitiativen går på sparlåga. Många chefer agerar som om allt redan är fulländat.
• Målen sätts lågt. Det saknas effektiv kvalitetssäkring för att separera mat från smuts. Tomma initiativ och slarvigt arbete anses tillräckligt bra.

Hur får du elefanten ut från kontoret så att ni kan gå vidare med affärerna? Självklart inte genom att undvika den, det är helt säkert.

Den pågående demokratiseringen i arbetslivet gör det lättare för medarbetarna att uttrycka sin åsikt. Ändå är det många som föredrar att bara följa strömmen – som om de tror att det är det bästa sättet att avancera och vinna det politiska spelet på jobbet vilket t ex kan yttra sig i hejdlöst smicker och ryggdunkar. För andra är det helt enkelt en överlevnadsmekanism att vara helt tyst.

Dilemmat med att vara tyst är att du låter andra definiera din röst och identitet. Passivitet bidrar till att göda elefanten. Således blir det en fråga om vem du är eller vem du vill vara? Om du accepterar att en organisation består av människor så måste du också acceptera att människor är nödvändiga för att få rätt saker gjorda.

Det enda som behövs för att elefanten ska triumfera är att goda människor med integritet inte gör någonting. När människor med integritet blivit medveten om elefanten och dess skadliga effekter på affärerna, välbefinnandet och karriären finns bara två alternativ: 1) byta arbetsgivare eller 2) göra sig av med elefanten.

Om du väljer att bli av med elefanten och göra det etiskt rätta innebär det dock inte att du bara kan leda ut elefanten. Du måste förbereda dig på motstånd. Att utöva integritet i affärslivet är inget för klenmodiga.

De som har placerat elefanten på kontoret och matat den kommer knappast erkänna och applådera att någon ger sig på elefanten. Att försöka dölja misstag är en skyddsmekanism som är särskilt starkt bland dem som matar elefanter.

Elefantsupportrarnas första försvarslinje är troligen att ignorera dig. Om det inte fungerar, kommer de att baktala dig. Bli inte förvånad om de sätter kränkande etiketter på din person och säger saker som: “Det är inte så illa. Han har livlig fantasi. Han utelämnar viktiga fakta. Lyssna inte på honom”. Deras brist på verklighetsførankring och saklighet kan verka provocerande. För dig är det likafullt viktigt att inte låta dig dras ned till deras låga argumentationsnivå.

Nyckeln till att eliminera elefanten är att bedöma situationen utan förutfattade meningar. I fundamental mening är ”att göra det rätta” ett systematiskt sätt att förstå verkligheten och så agera med den som grund. Därför måste du först fullt ut förstå vad elefanten handlar om:

• När elefanten ska analyseras rekommenderas att involvera några kollegor för stöd och verifiering. Hon som säger “vi kan göra detta” vinner alltid över den som bara ser svårigheter. Välj allierade som vill företagets bästa och som är handlingskraftiga.

Att sätta en skarp strålkastare på elefanten för att skapa medvetenhet om dess existens är en mäktig kraft mot att bli av med den. Kraften kommer av att dess väsen och konsekvens blir ordentligt beskrivna. Du får inga poäng för att vara för subtil. Dock rekommenderas det inte heller att gå för hårt fram. Rapporten ska vara tydlig, intressant, logisk och koncis. Ju mer dessa kriterier uppfylls, desto större chans att lyckas eliminera elefanten.

*

Varifrån kommer elefanten? Det finns flera källor, men en av dem kan vara att en högt uppsatt chef har glömt varför företaget existerar och vad som måste göras för att trygga dess fortsatta existens.

Affärsmålet för de flesta företag handlar inte om administration och ändlösa interna möten. En organisation som byggts kring tomt prat och flytta papper istället för att innovera och skapa värde för kunder, anställda och aktieägare har förlorat sin mening.

Vad är bästa sättet att hålla ditt företag rent för elefanter, förbli konkurrenskraftigt och växa? I nästa blogginlägg kommer jag att föreslå vad du kan göra inom din organisation för att skapa och stödja en kultur som kontinuerligt levererar affärsvärde som gör skillnad både i resultat och kundtillfredsställande.

Newton upptäckte inte gravitationen bara genom att sitta under ett träd när ett äpple föll på hans huvud. Han hade sedan länge förberett sitt sinne för just detta ögonblick. Allt värt att göra är värt att göra mindre bra till dess man lär sig att göra det bra. När rätt saker görs bra produceras resultat. En förutsättning för att producera goda resultat är att man har kunskap om saken i form av fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet.

Talang spelar roll, men det är en stödjande roll. Ingen mängd talang tjänar som förberedelse för de omständigheter en kunskapsarbetare kommer att möta eller de utmaningar hon måste övervinna. Det finns ingen gen som plötsligt dyker upp och levererar kunskap. Varken talang eller gener kan kompensera för bristande erfarenhet. Som Nietzsche sa: “En man har inga öron för det som erfarenheten inte har gett honom åtkomst till.”

Inom IBM – där jag gick många utbildningar i början av min karriär – menar man att utveckling av kunskap för ett specifikt arbete kommer från 10% klassrumsundervisning, 20% coachning och nätverkande i arbetssituationen och 70% egen erfarenhet. Hur lär vi av erfarenhet? Då vi lätt kan finna exempel där två personer har samma erfarenhet men helt olika utkomster är den frågeställningen inte okomplicerad.

Erfarenhet i sig garanterar ingenting. Till exempel, vad som ofta misstas för 20 års erfarenhet är 1 års erfarenhet upprepat 20 gånger. Den typen av erfarenhet måste försöka undvikas då den riskerar sätta så djupa hjärnspår att det kan bli svårt att frigöra sig. Men vanligtvis lär vi av erfarenheten. Den faktor som mer än något annat avgör hur mycket vi lär oss av att studera och arbeta kan sammanfattas i ett ord: motivation.

• Motivation gör att vi är koncentrerade i nuet och reflekterar över våra erfarenheter vilket väsentligt ökar vår kapacitet att sortera och memorera erfarenheterna. Genom att så ge röst åt våra erfarenheter och dela kunskap med andra utvecklar vi vår egen kunskap. Genom att artikulera vad vi lärt förstärker vi vårt eget kunnande.
• I boken ”Talang är överskattat” skärskådas sammanhanget om hur bra prestationer kommer till och konklusionen är: övning, övning, övning. Men inte vilken övning som helst. Om man ska bli riktigt bra på något får inte övningen bedrivas planlöst. Den måste vara utvecklande och ske i ett motiverat sinnestillstånd.

Varifrån kommer motivation? När Einstein ställdes inför den frågan likställde han motivation med nyfikenhet och svarade att den har sitt eget skäl att existera. Själv har jag sett många som klarade IBMs anlagstest för programmering med glans men som ändå presterade mindre bra. Att göra bra ifrån sig på tester hjälper inte mot ointresse eller lathet. Under rekrytering av de som är i början av sin karriär är det en osäkerhet som måste accepteras; att ingen kan ha full insikt i vad de kan komma att bli intresserade av.

Ju mer erfaren en kandidat är, desto mindre anledning att utvärdera något annat än faktisk duglighet och matcha det mot vad som krävs för att fylla den aktuella positionen. Sannolikheten för att en person som varit kamrer eller hjärnkirurg de första 20 åren i arbetslivet ska prestera bra i ett helt annat gebit, som t ex att ledare ett programföretag är mikroskopiskt liten. Att bortse ifrån behovet av relevant erfarenhet slutar ofta trist med stor spridningseffekt. Det är förödande för vad som ska uträttas och för alla som berörs inklusive den person som låter sig tillsättas i en position som hon saknar erfarenhet att klara av.

Det finns en absolut logik i att ”man måste lära sig krypa innan man kan gå”. Att förneka fakta och inta en arrogant attityd till erfarenhetens frukter är inte progressivt. Newtons gravitation, Einsteins relativitet. Vissa saker är fundamentala. När man tittar framåt genom att titta bakåt är det uppenbart att professionalism också kommer av att bygga vidare på vad andra har lärt. Att försöka återuppfinna hjulet är i bästa fall meningslöst.

Det finns ingen teori som hävdar att expertis kan uppstå utan förstahandserfarenhet av att ha fått sina fötter våta och händer smutsiga från den typ av verksamhet där resultaten förutsätts produceras. Och notera att också misslyckanden kan rangeras under nyttiga erfarenheter. Såklart kan man lära av misstag. Har man aldrig gjort något misstag har man sannolikt gjort för lite!

Det går att överlista Jante genom att skapa en inre kompass som styr mot erfarenheter som gör att du inte hamnar i onödiga diskussioner. Bry dig, men inte för mycket. Allt är inte lika viktigt. Ändå kan det för en erfaren person uppfattas som tufft att bli nogsamt synad i sömmarna i samband med att man söker ett nytt uppdrag. Men det är inte det som är problemet; det är det som är lösningen för den som är kvalificerad och för dem som rekryterar med syfte att åstadkomma goda resultat.

Vi ser allt genom vår egen erfarenhet. Det är denna erfarenhet, integrerat i vårt medvetande, som avgör vad vi menar att en objektiv händelse är. Om du ser en stor förbättringsmöjlighet men din erfarenhet är att bevara det gamla kommer du säkert att se dig själv som begränsad och betrakta förändring som något svårt och skrämmande. Om du istället är fylld av framgångsrika erfarenheter från att ha tagit till vara nya möjligheter är du inte bara en större expert, men också bättre förberedd. Erfarenhet av framgång föder ny framgång.

Inspirerat av Aristoteles visdomsord kan man alltså säga att: Vi är vad vi brukar göra. Väl utfört arbete är då inte en handling utan en vana.

Framgångsrika företag kräver ledare som kan leda med visioner och goda exempel. En ständigt föränderlig värld kräver också managers som kan leda strategiskt, taktiskt och etiskt. För att göra det måste de ifrågasätta sina antaganden, lämna sina komfortzoner, skaffa sig nya perspektiv och sträcka sina gränser mot att positionera sitt företag för mer och bättre förändring.

Man kan såklart prova att bekämpa behovet av förändring. Men man kan inte göra det och vinna. Inte ens det mest överlägsna företaget är immun emot förändring. Ingen är. Det skulle därför vara extrem arrogans att nöjt luta sig tillbaka och förvänta sig att konkurrenterna gör likadant. Det finns ingen tillväxt eller uthållig lönsamhet utan förändringar mot bättre affärsprestanda. En verklighet som sätter press på varje företag att bli mer affärsmässigt i sitt agerande.

Så långt kom jag i skrivandet om att ge råd om dagens affärsprioriteringar. Min avsikt var att utveckla temat. Men istället för att fortsätta i den riktningen blev jag osäker på om ordet “affärsmässig” var rätt term för att beskriva de egenskaper som behövs för ett framgångsrikt företagande. Orsaken till min tvekan är att jag alltför ofta sett hur ordet använts som en del av en jargong där dess innebörd mer eller mindre gått förlorad.

Mitt sökande efter en annan term misslyckades i det att jag inte kunde hitta en kombination av ord som så kort och tydligt förmedlar vad det handlar om. Därför bestämde jag mig för att göra två saker: 1) fortsätta använda affärsmässigt för att sammanfatta mitt budskap och 2) använda mitt nästa blogginlägg för att ge en mer ingående förklaring om dess innebörd. Jag hoppas du kommer att finna det intressant!